Var fjortonde person i Sverige har finländskt påbrå

Så här när Finland fyller 100 år som självständig stat är det ju kul med konstaterandet att var fjortonde svensk har finländskt påbrå! 2016 bodde det drygt 719 000 personer i Sverige med denna bakgrund, eller 7,2 % av Sveriges befolkning, vilket Sveriges Radio rapporterar om.

Och glöm inte att besöka www.finland100.se, för jubileumsaktiviteter i Göteborgsområdet!

Bastu – bra för hjärnan!

New York Times berättar om en finländsk studie, där 2 315 män följdes av forskare i tjugo år. Studien fann att de som badade bastu fyra till sju gånger i veckan sänkte risken för demens och alzheimers med två tredjedelar, jämfört med de män som endast bastade en gång i veckan.

Studien har tagit hänsyn till männens alkoholintag, rökning, eventuella sjukdomar och andra relevanta faktorer. Den finska nationalsysselsättningen är således konstaterat bra för hjärnan. Och därmed basta.

Det var väl en lämplig nyhet så här när Finlands jubileumsår har börjat. 

 

Nej, det blev inget berg

Världsnyheten om att Norge kanske skulle ge en fjälltopp till Finland, i samband med nästa års hundraårsfirande av landets självständighet, måste tyvärr uppdateras med ett ”nej, förresten”. Det skulle tydligen bli för juridiskt svårt att rita om gränsen, även om det bara handlar om 40 meter.

Finlandsbloggen föreslår några kreativa lösningar:

  • Ett låtsaskrig mellan Finland och Norge 2016, där finländska styrkor avancerar 40 meter
  • Flerdimensionell fastighetsbildning, där Norge äger bergets bas och Finland får själva toppen
  • En bastu på toppen av Haldi/Haldefjell, gärna med diplomatisk status (=finskt territorium)

Världens bäst styrda land!

Nu var det ett bra tag sedan Finlandsbloggen skrev något, detta till följd av småbarnsliv och övrigt arbete. Men när Dagens Industri skriver sådana här nyheter, kan man ju inte låta bli att lägga allt annat åt sidan. De snappade själva upp nyheten från Business Insider.

Enligt Legatum Institute är Finland världens bäst styrda land, enligt en rankning som baseras på faktorer som rättssäkerhet, nationell hälsa och utbildningsnivå. Valdeltagande och antalet kvinnor i parlamentet är också viktiga parametrar. Sverige är femma på listan. Mellan länderna kommer Nya Zeeland, Norge och Nederländerna.

Statsminister Juha Sipilä borde vara nöjd.

Till topps!

Finlandsbloggen har tidigare berättat om det storslagna förslaget om att ge Finland ett fjäll i hundraårsgåva nästa år. Nu har presenten kommit ett steg närmre förverkligande, Dagens Industri skriver om att den nordnorska kommunen Kåfjord har lämnat in ett officiellt förslag till regeringen om att justera den norsk-finska gränsen 40 meter så att berget Haldes topp framgent kan ligga inom Finlands gränser!

Ryssland får gärna kontra med Karelen.

Social Progress Index (SPI)

Ett nytt globalt välfärdsmått har introducerats, ”Social Progress Index”, som väger samman faktorer som bostäder, miljö, hälsa, säkerhet, tillgång till Internet och hur inkluderande och tolerant ett samhälle är. En viktig aspekt är också hur möjligheterna till högre utbildning ser ut.

Jemen hamnar i bottenskiktet. Vilket land ligger på första plats? Lär artikeln i the Economist för att se rankingen, Finlandsbloggen lämnar inga ledtrådar…

TV-tips: I Stalins skugga

Ur SVT:s programinformation:

Trots Finlands svåra år under efterkrigstiden lyckades landet undgå det öde som drabbade alla Rysslands grannar – att slukas av Stalins växande Sovjetimperium. Hur hamnade Finland i denna situation, och framförallt, hur lyckades landet överleva?

Se dokumentären I Stalins skugga

 

 

Årsmöte med Åboföreningen på blomstertema

Bilden som pryder Åboföreningens överkant är ett foto av statyn ”När vänskapsbanden knytas”, vilken symboliserar den särskilda relation som Åbo och Göteborg utvecklade under andra världskriget, när göteborgarna riktade stöd till de krigsdrabbade invånarna i just Åbo. I spåren av detta samarbete bildades Åboföreningen i Göteborg och Göteborgsföreningen i Åbo, vilka båda fortlever.

Lördagen den 23 april kl 14.00 håller Åboföreningen i Göteborg årsmöte, lokal är institutionen för biologi och miljövetenskap, Carl Skottsbergs gatan 22 B (50 m väster om Botaniska trädgårdens entré).

Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar håller professor em. Gunnar Weimarck föredrag om ”Pehr Kalm. Linnélärjunge, resenär, forskare, professor i Åbo”. Med tanke på kopplingen till blommor är ju lokalerna synnerligen väl valda.

Efter mötet inbjuds till kaffe i botaniska trädgården.

Linnélärjungen Pehr Kalm

Finska språkets dag

Imorgon, den 9 april, firas finska språkets dag. Detta sker till minne av Finlands reformator, Mikael Agricola (1510-1577), vars mest betydande insats var översättningen av Nya testamentet till finska.

Staty av Mikael Agricola vid domkyrkan i Åbo

Mikael växte upp i en bondefamilj i Pernå i södra Finland och upptäcktes vara en begåvad elev. Församlingens kyrkoherde, som hade varit Mikaels lärare, skickade pojken till latinskolan i Viborg, där han fick efternamnet Agricola (=bonde) efter faderns yrke.

Efter några års studier kom Mikael Agricola till Åbo, där han fick arbeta som skrivare åt den finska kyrkans biskop. År 1530 prästvigdes han. Vid den här tiden genomfördes reformer i Finland i reformationens anda.

Finska kyrkan skickade Agricola till Wittenberg i Tyskland, där han tillbringade åren 1536 – 1539. Agricolas önskan var att översätta hela bibeln till finska. I Wittenberg levde och verkade Martin Luther vid samma tid. Mikael Agricola avlade sin magistersexamen vid universitetet i Wittenberg och när han återvände till Åbo hade han rekommendationer av Luther och Melanchton i bagaget. Han fungerade som rektor för Katedralskolan i Åbo och uppfostrade en generation evangeliska präster i en fördomsfri humanistisk anda och enligt det sanna evangeliet.

Vid sidan av sin tjänst som rektor skrev han flitigt. Den första bok han utgav var ABC-kiria (ABC-boken) år 1543, ett år senare Rucouskiria Bibliasta (Bönboken). Hans största arbete var Se Wsi Testamenti (Nya Testamentet) 1548, vilket tog honom över tio år att översätta. Han kom aldrig att förverkliga föresatsen att översätta hela Bibeln.

Agricola blev biskop i Åbo efter att Sveriges kung Gustav Vasa delat Finlands kyrka i Åbo och Viborgs stift. Kriget mellan Sverige och Ryssland bröt ut 1555 och Gustav Vasa skickade en delegation till Moskva för att förhandla om fred. Agricola var en av medlemmarna i delegationen. Under hemfärden från Moskva avled Agricola i ett sjukdomsanfall den 9 april 1557. Märkesdagen som firas är således Agricolas dödsdag av den orsaken att hans exakta födelsedag inte är känd.

Tack till Finlands ambassad för tips och text.