Finlandsbloggen har tidigare berättat om det storslagna förslaget om att ge Finland ett fjäll i hundraårsgåva nästa år. Nu har presenten kommit ett steg närmre förverkligande, Dagens Industri skriver om att den nordnorska kommunen Kåfjord har lämnat in ett officiellt förslag till regeringen om att justera den norsk-finska gränsen 40 meter så att berget Haldes topp framgent kan ligga inom Finlands gränser!

Ryssland får gärna kontra med Karelen.

Ett nytt globalt välfärdsmått har introducerats, ”Social Progress Index”, som väger samman faktorer som bostäder, miljö, hälsa, säkerhet, tillgång till Internet och hur inkluderande och tolerant ett samhälle är. En viktig aspekt är också hur möjligheterna till högre utbildning ser ut.

Jemen hamnar i bottenskiktet. Vilket land ligger på första plats? Lär artikeln i the Economist för att se rankingen, Finlandsbloggen lämnar inga ledtrådar…

Ur SVT:s programinformation:

Trots Finlands svåra år under efterkrigstiden lyckades landet undgå det öde som drabbade alla Rysslands grannar – att slukas av Stalins växande Sovjetimperium. Hur hamnade Finland i denna situation, och framförallt, hur lyckades landet överleva?

Nej, rubriken antyder inte någon hockeymatch, utan en jämförelse mellan skolor i Finland och Canada. Läs gärna artikeln i the Globe and Mail - Finland’s social climbers: How they are fighting inequality with education, and winning.

Bilden som pryder Åboföreningens överkant är ett foto av statyn ”När vänskapsbanden knytas”, vilken symboliserar den särskilda relation som Åbo och Göteborg utvecklade under andra världskriget, när göteborgarna riktade stöd till de krigsdrabbade invånarna i just Åbo. I spåren av detta samarbete bildades Åboföreningen i Göteborg och Göteborgsföreningen i Åbo, vilka båda fortlever.

Lördagen den 23 april kl 14.00 håller Åboföreningen i Göteborg årsmöte, lokal är institutionen för biologi och miljövetenskap, Carl Skottsbergs gatan 22 B (50 m väster om Botaniska trädgårdens entré).

Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar håller professor em. Gunnar Weimarck föredrag om ”Pehr Kalm. Linnélärjunge, resenär, forskare, professor i Åbo”. Med tanke på kopplingen till blommor är ju lokalerna synnerligen väl valda.

Efter mötet inbjuds till kaffe i botaniska trädgården.

Linnélärjungen Pehr Kalm

Imorgon, den 9 april, firas finska språkets dag. Detta sker till minne av Finlands reformator, Mikael Agricola (1510-1577), vars mest betydande insats var översättningen av Nya testamentet till finska.

Staty av Mikael Agricola vid domkyrkan i Åbo

Mikael växte upp i en bondefamilj i Pernå i södra Finland och upptäcktes vara en begåvad elev. Församlingens kyrkoherde, som hade varit Mikaels lärare, skickade pojken till latinskolan i Viborg, där han fick efternamnet Agricola (=bonde) efter faderns yrke.

Efter några års studier kom Mikael Agricola till Åbo, där han fick arbeta som skrivare åt den finska kyrkans biskop. År 1530 prästvigdes han. Vid den här tiden genomfördes reformer i Finland i reformationens anda.

Finska kyrkan skickade Agricola till Wittenberg i Tyskland, där han tillbringade åren 1536 – 1539. Agricolas önskan var att översätta hela bibeln till finska. I Wittenberg levde och verkade Martin Luther vid samma tid. Mikael Agricola avlade sin magistersexamen vid universitetet i Wittenberg och när han återvände till Åbo hade han rekommendationer av Luther och Melanchton i bagaget. Han fungerade som rektor för Katedralskolan i Åbo och uppfostrade en generation evangeliska präster i en fördomsfri humanistisk anda och enligt det sanna evangeliet.

Vid sidan av sin tjänst som rektor skrev han flitigt. Den första bok han utgav var ABC-kiria (ABC-boken) år 1543, ett år senare Rucouskiria Bibliasta (Bönboken). Hans största arbete var Se Wsi Testamenti (Nya Testamentet) 1548, vilket tog honom över tio år att översätta. Han kom aldrig att förverkliga föresatsen att översätta hela Bibeln.

Agricola blev biskop i Åbo efter att Sveriges kung Gustav Vasa delat Finlands kyrka i Åbo och Viborgs stift. Kriget mellan Sverige och Ryssland bröt ut 1555 och Gustav Vasa skickade en delegation till Moskva för att förhandla om fred. Agricola var en av medlemmarna i delegationen. Under hemfärden från Moskva avled Agricola i ett sjukdomsanfall den 9 april 1557. Märkesdagen som firas är således Agricolas dödsdag av den orsaken att hans exakta födelsedag inte är känd.

Tack till Finlands ambassad för tips och text.

Har ni sett serien Finnomani? Programledarna Lina Puranen och Maija Waris, båda Sverigefinnar, gör upp med svenskarnas bild av Finland. Underhållande, informativt och ironiskt – inte nödvändigtvis i den ordningen.

Programserien Love i Finland från 2015 handlar om sångartisten Love Antell som upptäcker sina föräldrars land. Själv lärde han sig aldrig att tala finska, men sjunger likväl på finska i programmen. Love Antell vågar ställa de ”dumma frågorna”, vilket verkligen sänker trösklarna för den som vill lära sig mer om Finland. Rekommenderas särskilt för lagom ointresserade svenskar.

I dagarna äger en filminspelning rum i anrika Haga, den stadsdel där Albert och Herbert bodde och som lyckligtvis åtminstone till någon del undkom grävskoporna.

Filmen handlar om Touko Laaksonen – Tom of Finland – vars teckningar av muskulösa män i läder eller uniform blev världsberömda. Läs gärna mer om filminspelningen i Göteborgs-Posten.

Först i mitten av 1970-talet kunde Touko livnära sig på sin konst, eftersom homosexualitet var olagligt i Finland ända till 1971. Först 1981 togs sjukdomsstämpeln bort.

Filmen om Tom om Finland spelas in i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Premiär på bio 2017, lagom till Finlands 100-årsjubileum.

Finlands högsta punkt är Halde fjäll, 1 324 m ö h. Berget gränsar till Norge och märkligt nog ligger själva fjälltoppen i grannlandet. Detta vill nu Bjørn Geirr Harsson ändra på, han är pensionerad norsk geodet med lång karriär på Statens Kartverk. Hans förslag är att Norge helt enkelt ändrar gränsen i samband med Finlands hundraårsjubileum 2017 – en toppenpresent!

Nyheten har nu spritt sig över världen, bl a CNN och The Telegraph rapporterar om initiativet. Naturligtvis finns det en grupp på Facebook för ändamålet. En finländsk besökare har kommenterat: ”hur skall Sverige svara på detta?”.

Fast det kanske vi redan har gjort. När Märkets fyr byggdes i södra Kvarken 1885, då Finland ännu låg under Ryssland, restes fyren av misstag inne på svenskt territorium. Först 1985 rättades misstaget till genom att Sverige och Finland bytte mark med varandra. Därför kan man idag stå på västra sidan av ön – i Finland – och titta österut mot Sverige.

All heder till det norska presentförslaget, vilket fantastiskt sätt att uppmärksamma det kommande hundraårsjubileet i Finland!

Det självständiga Finland fyllde ju nyligen 98 år med sedvanligt firande, dock endast i Finland då landets utrikesdepartement dragit in alla anslag till officiella festligheter utomlands av ekonomiska skäl.

Svenska YLE bjöd på ett fantastiskt genusklipp från Slottsbalen i Helsingfors, kanske med svensk inspiration?

Årets trendfärger: svart och vitt…