Nej, rubriken antyder inte någon hockeymatch, utan en jämförelse mellan skolor i Finland och Canada. Läs gärna artikeln i the Globe and Mail – Finland’s social climbers: How they are fighting inequality with education, and winning.

Bilden som pryder Åboföreningens överkant är ett foto av statyn ”När vänskapsbanden knytas”, vilken symboliserar den särskilda relation som Åbo och Göteborg utvecklade under andra världskriget, när göteborgarna riktade stöd till de krigsdrabbade invånarna i just Åbo. I spåren av detta samarbete bildades Åboföreningen i Göteborg och Göteborgsföreningen i Åbo, vilka båda fortlever.

Lördagen den 23 april kl 14.00 håller Åboföreningen i Göteborg årsmöte, lokal är institutionen för biologi och miljövetenskap, Carl Skottsbergs gatan 22 B (50 m väster om Botaniska trädgårdens entré).

Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar håller professor em. Gunnar Weimarck föredrag om ”Pehr Kalm. Linnélärjunge, resenär, forskare, professor i Åbo”. Med tanke på kopplingen till blommor är ju lokalerna synnerligen väl valda.

Efter mötet inbjuds till kaffe i botaniska trädgården.

Linnélärjungen Pehr Kalm

Imorgon, den 9 april, firas finska språkets dag. Detta sker till minne av Finlands reformator, Mikael Agricola (1510-1577), vars mest betydande insats var översättningen av Nya testamentet till finska.

Staty av Mikael Agricola vid domkyrkan i Åbo

Mikael växte upp i en bondefamilj i Pernå i södra Finland och upptäcktes vara en begåvad elev. Församlingens kyrkoherde, som hade varit Mikaels lärare, skickade pojken till latinskolan i Viborg, där han fick efternamnet Agricola (=bonde) efter faderns yrke.

Efter några års studier kom Mikael Agricola till Åbo, där han fick arbeta som skrivare åt den finska kyrkans biskop. År 1530 prästvigdes han. Vid den här tiden genomfördes reformer i Finland i reformationens anda.

Finska kyrkan skickade Agricola till Wittenberg i Tyskland, där han tillbringade åren 1536 – 1539. Agricolas önskan var att översätta hela bibeln till finska. I Wittenberg levde och verkade Martin Luther vid samma tid. Mikael Agricola avlade sin magistersexamen vid universitetet i Wittenberg och när han återvände till Åbo hade han rekommendationer av Luther och Melanchton i bagaget. Han fungerade som rektor för Katedralskolan i Åbo och uppfostrade en generation evangeliska präster i en fördomsfri humanistisk anda och enligt det sanna evangeliet.

Vid sidan av sin tjänst som rektor skrev han flitigt. Den första bok han utgav var ABC-kiria (ABC-boken) år 1543, ett år senare Rucouskiria Bibliasta (Bönboken). Hans största arbete var Se Wsi Testamenti (Nya Testamentet) 1548, vilket tog honom över tio år att översätta. Han kom aldrig att förverkliga föresatsen att översätta hela Bibeln.

Agricola blev biskop i Åbo efter att Sveriges kung Gustav Vasa delat Finlands kyrka i Åbo och Viborgs stift. Kriget mellan Sverige och Ryssland bröt ut 1555 och Gustav Vasa skickade en delegation till Moskva för att förhandla om fred. Agricola var en av medlemmarna i delegationen. Under hemfärden från Moskva avled Agricola i ett sjukdomsanfall den 9 april 1557. Märkesdagen som firas är således Agricolas dödsdag av den orsaken att hans exakta födelsedag inte är känd.

Tack till Finlands ambassad för tips och text.