{"id":548,"date":"2022-12-11T21:01:19","date_gmt":"2022-12-11T21:01:19","guid":{"rendered":"http:\/\/finlandsbloggen.se\/?p=548"},"modified":"2022-12-12T07:25:09","modified_gmt":"2022-12-12T07:25:09","slug":"grattis-finland-105-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/?p=548","title":{"rendered":"Grattis Finland, 105 \u00e5r!"},"content":{"rendered":"\n
\n
\"\"<\/a>
Finlands honor\u00e4ra generalkonsul Heli van der Valk flankerad av bl\u00e5vita marskalker fr\u00e5n Handels<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Historiska finl\u00e4ndska flaggor ramade in h\u00f6gtiden<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a>
Heli van der Valk gav ett gripande h\u00f6gtidstal<\/figcaption><\/figure>\n<\/figure>\n\n\n\n

L\u00f6rdagen den 10 december hade Finsk-svenska Aff\u00e4rsklubben i V\u00e4stsverige (FAIVS) bjudit in till sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsfirande, n\u00e5gra dygn efter h\u00f6gtidligheterna i Finland. Den 6 december \u00e4r ju tyv\u00e4rr ingen helgdag i Sverige, s\u00e5 l\u00f6rdagen passade f\u00f6rst\u00e5s b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n

Lokalen var Frimurarelogen i G\u00f6teborg, invigd 1806, d\u00e5 Sverige och Finland \u00e4nnu var ett gemensamt rike. H\u00f6gtiden ramades in av finl\u00e4ndska flaggor ur historien – intressant hur nationalf\u00e4rgerna byttes fr\u00e5n r\u00f6tt och guld till bl\u00e5tt och vitt. Om detta kan man l\u00e4sa i tidigare inl\u00e4gg p\u00e5 Finlandsblogggen, flaggorna syddes upp till Finlands 100-\u00e5rsjubileum 2017.<\/p>\n\n\n\n

Finlands honor\u00e4ra generalkonsul Heli van der Valk h\u00f6ll kv\u00e4llens h\u00f6gtidstal, som var en uppf\u00f6ljning fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5rets sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsfirande. Det p\u00e5g\u00e5ende kriget i Ukraina gav talet en kuslig aktualitet, som inte l\u00e4mnade n\u00e5gon ober\u00f6rd:<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4ra Finlands-v\u00e4nner!<\/p>\n\n\n\n

I fjol hade jag fokus p\u00e5 vinterkriget. Som bekant anf\u00f6ll ju Sovjetunionen Finland i november -39, utan n\u00e5gon krigsf\u00f6rklaring.  Det som kom att kallas vinterkriget p\u00e5gick i 105 dagar i st\u00e4llet f\u00f6r 12 som varit Stalins plan.<\/p>\n\n\n\n

Vi minns, vi hedrar och vi tackar<\/em>, sa president Niinist\u00f6 i veckan n\u00e4r han talade till krigsveteraner och lottor.<\/p>\n\n\n\n

Det p\u00e5g\u00e5r ett vinterkrig just nu. I Ukraina. Putins plan var att invadera Ukraina p\u00e5 tio dagar, ockupera landet och annektera det i augusti. Kiev skulle falla inom tre dagar. Det l\u00e5ter kusligt likt de sovjetiska planerna inf\u00f6r det finska vinterkriget. Putin underskattade dock den ukrainska arm\u00e9n och framf\u00f6r allt det ukrainska folket. Det vi nu bevittnar \u00e4r en barbarisk slakt utan motstycke i modern tid.

Slava Ukraini!<\/em><\/p>\n\n\n\n

Varje nation har sina identifikationsmark\u00f6rer och sina kraftk\u00e4llor. Albert Edelfelt \u00e4r en av Finlands mest \u00e4lskade konstn\u00e4rer. Han presenteras just nu i en stor utst\u00e4llning p\u00e5 G\u00f6teborgs Konstmuseum. Edelfelt har bl.a. illustrerat F\u00e4nrik St\u00e5ls S\u00e4gner, ett diktverk av Johan Ludvig Runeberg.<\/p>\n\n\n\n

F\u00e4nrik St\u00e5ls S\u00e4gner beskriver b\u00e5de verkliga och fiktiva h\u00e4ndelser under kriget mellan Sverige och Ryssland 1808\u20131809, d\u00e4r Sverige f\u00f6rlorade den \u00f6stra rikshalvan till Ryssland.
Dikterna beskriver Finland, hur landet och livet s\u00e5g ut. D\u00e4r ing\u00e5r \u00e4ven ber\u00e4ttelsen om Sven Dufva. F\u00e4nrik St\u00e5ls S\u00e4gner beskrivs ofta som ett verk som skapade nationen Finland.<\/em>

Googla g\u00e4rna orden talmannen <\/em>och sven dufva <\/em>och klicka p\u00e5 videon som kommer fram. <\/em>Mitt bland folk i en hotellobby i Helsingfors st\u00e5r riksdagens talman Andreas Norl\u00e9n och reciterar samtliga verser ur Sven Dufva, utantill. <\/p>\n\n\n\n

Sven Dufva var inte arm\u00e9ns mest beg\u00e5vade soldat, heter det, men han hyllas
i dikten f\u00f6r sin plikttrohet och sitt mod. N\u00e4r han av misstag ensam g\u00e5r till attack mot ryssarna p\u00e5 en bro ropar generalen Sandels de ber\u00f6mda orden sl\u00e4pp ingen dj\u00e4vul \u00f6ver bron<\/em> samt
Det<\/u> kan man kalla en soldat, s\u00e5<\/u> skall<\/em> <\/em>en finne sl\u00e5ss<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns en Sven Dufva \u00e4ven i min \u00f6sterbottniska hemby. Sulo Lyyski hette han. Vi barn var livr\u00e4dda f\u00f6r honom. Sulo var storv\u00e4xt och robust och s\u00e5g fullkomligt livsfarlig ut. Och han hade ett konstigt s\u00e4tt att g\u00e5, han liksom drog ena benet efter sig. Det ot\u00e4cka med Sulo var att han kunde pl\u00f6tsligt dyka upp fr\u00e5n ingenstans.

Det var nog s\u00e5 han gjorde \u00e4ven under kriget d\u00e5 han kom fr\u00e5n ingenstans och stod pl\u00f6tsligt vid en rysk pansarvagn mitt i ett minf\u00e4lt och tryckte en j\u00e4ttelik timmerstock mellan kedjorna.\u00a0
Det sades att han hade kroppen full av granatsplitter.\u00a0Det som s\u00e5g s\u00e5 farligt ut i hans r\u00f6dflammiga, \u00e4rriga, f\u00f6rvridna ansikte, det m\u00e5ste ha varit sm\u00e4rtan.\u00a0F\u00f6r det l\u00e4r g\u00f6ra ont att h\u00e4rb\u00e4rgera granatsplitter i kroppen. <\/p>\n\n\n\n

Sulo var ingen skr\u00f6na. Jag har h\u00f6rt m\u00e4nnen ber\u00e4tta om hans tapperhetsmedaljer, en f\u00f6r varje f\u00f6rst\u00f6rd rysk pansarvagn. De var fem, kanske sju, till och med \u00e5tta, jag minns inte l\u00e4ngre exakt. <\/p>\n\n\n\n

Krigsgenerationen gav oss i arv ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt Finland.<\/em> Vi minns, vi hedrar och vi tackar.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ungef\u00e4r 18 000 finl\u00e4ndska soldater, drygt 2 % av alla inkallade, v\u00e5rdades psykiatriskt f\u00f6r krigsskador. Om deras brutna sinnen har Ville Kivim\u00e4ki skrivit en doktorsavhandling.
Kivim\u00e4ki \u00e4r uppvuxen med sin morfars och farfars karga bild av kriget:

\u2013 De avskydde all krigsglorifierande fosterlandsretorik, <\/em>s\u00e4ger han, ingendera var psykiatrisk patient, men p\u00e5 b\u00e5da f\u00f6rstod jag att kriget var en tragisk och hemsk upplevelse<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

I dag talar man om posttraumatisk stress. Och h\u00e4r dyker Sven Dufva upp igen. N\u00e4stan aldrig t\u00e4nker jag p\u00e5 Sven Dufva<\/em>, skriver n\u00e4mligen journalisten Pia Ingstr\u00f6m i Hufvudstadsbladet, men efter att ha intervjuat historikern Ville Kivim\u00e4ki inser jag att det \u00e4r<\/u> just Sven Dufva vi p\u00e5 s\u00e4tt och vis talat om fast namnet aldrig n\u00e4mnts. S\u00e5 kan en finl\u00e4ndsk nationalhj\u00e4lte se ut.<\/p>\n\n\n\n

”Finland har tre huvudsakliga s\u00e4kerhetspolitiska utmaningar<\/em> och de \u00e4r
Ryssland, Ryssland och Ryssland<\/em>.” <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 uttryckte sig landets d\u00e5varande f\u00f6rsvarsminister Jyri H\u00e4k\u00e4mies i ett tal i Washington f\u00f6r 15 \u00e5r sedan. Och detta g\u00e4ller inte bara Finland utan oss alla<\/em>, la han till. Han fick en hel del skit f\u00f6r det hemma. Men han hade ju r\u00e4tt. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har konsekvenser f\u00f6r Finlands utrikes-, s\u00e4kerhets- och f\u00f6rsvarspolitik. Det finns ingen v\u00e4g tillbaka och det \u00e4r om\u00f6jligt att sia om framtiden. Jag plockade fram n\u00e5gra f\u00e4rska opinionssiffror fr\u00e5n F\u00f6rsvarsministeriet:<\/p>\n\n\n\n

87 % anser att Rysslands inverkan p\u00e5 Finlands s\u00e4kerhet \u00e4r negativ. (Vid tiden f\u00f6r minister H\u00e4k\u00e4mies uttalande var motsvarande siffra 27 %.) F\u00f6rtroendet f\u00f6r Finlands milit\u00e4ra f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r starkt och f\u00f6rsvarsviljan \u00e4r rekordh\u00f6g liksom st\u00f6det f\u00f6r det nuvarande v\u00e4rnpliktssystemet. 85 % \u00e4r positiva till medlemskapet i Nato. Ungef\u00e4r lika m\u00e5nga anser att ifall landet angrips s\u00e5 skall landet vara berett till bev\u00e4pnat f\u00f6rsvar, hur d\u00e5liga utsikterna \u00e4n m\u00e5 vara. Hela 82 % \u00e4r beredda att sj\u00e4lv delta i landets f\u00f6rsvar enligt f\u00f6rm\u00e5ga. <\/p>\n\n\n\n

En siffra till: 89 % litar p\u00e5 F\u00f6rsvarsmaktens f\u00f6rm\u00e5ga att avv\u00e4rja milit\u00e4ra hot riktade
mot Finland.<\/p>\n\n\n\n

Till v\u00e5ren skall f\u00f6rsta delen av det 20 mil l\u00e5nga st\u00e4ngslet mot den ryska gr\u00e4nsen byggas, meddelar Finlands gr\u00e4nsbevakningsmyndighet. St\u00e4ngslet ska bli tre meter h\u00f6gt. Eftersom gr\u00e4nsen mot Ryssland \u00e4r hela 130 mil l\u00e5ng kommer man bygga endast vid utvalda platser.
Myndigheten skriver p\u00e5 sin hemsida:<\/p>\n\n\n\n

St\u00e4ngslet har en avsl\u00f6jande, f\u00f6rdr\u00f6jande, styrande samt hindrande inverkan.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r g\u00f6ra som smeden Ilmarinen i Kalevala, han som S\u00e4nde d\u00e5 en b\u00f6n till h\u00f6gste guden,<\/em> anf\u00f6rtrodde sig \u00e5t honom med de \u00e5ngestfyllda orden: store skapare, bevara, skydda Jumala, du s\u00f6te.<\/em> Och p\u00e5 finska: Varjele, vakainen Luoja, kaitse, kaunoinen Jumala. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6resl\u00e5r att vi h\u00f6jer v\u00e5ra glas till Finland och till v\u00e4nnen Sverige. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss inte heller gl\u00f6mma Ukraina som sl\u00e5ss f\u00f6r hela Europas framtid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00f6rdagen den 10 december hade Finsk-svenska Aff\u00e4rsklubben i V\u00e4stsverige (FAIVS) bjudit in till sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsfirande, n\u00e5gra dygn efter h\u00f6gtidligheterna i Finland. Den 6 december \u00e4r ju tyv\u00e4rr ingen helgdag i Sverige, s\u00e5 l\u00f6rdagen passade f\u00f6rst\u00e5s b\u00e4ttre. Lokalen var Frimurarelogen i G\u00f6teborg, … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/548"}],"collection":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=548"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/548\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":564,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/548\/revisions\/564"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=548"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=548"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=548"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}