![\"\"](\"http:\/\/media.finlandsbloggen.se\/2017\/12\/Finland-100-2-december1.jpg\" "\\"Finland")
<\/a><\/div>\nav Heli van der Valk<\/p>\n
Rakkaat yst\u00e4v\u00e4t!
\nK\u00e4ra v\u00e4nner!<\/p>\n
Det \u00e4r inte vilken hundra\u00e5ring som helst vi firar h\u00e4r i kv\u00e4ll!
\nSuomi-neito, Finlands m\u00f6, en evigt ung kvinna i vit kl\u00e4nning, barfota, blond och bl\u00e5\u00f6gd. S\u00e5 brukar hon beskrivas. Mitt Finland \u00e4r en kvinna i sina b\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n
Jag har ofta g\u00e5tt och grubblat \u00f6ver hur det kom sig att hon blev till, egentligen, och att hon blev den hon blev. Som vi vet s\u00e5 hade det str\u00e4vsamma paret, den \u00f6stra och den v\u00e4stra rikshalvan, glidit is\u00e4r efter 600 \u00e5r ihop. Jag tror inte de hade tr\u00f6ttnat p\u00e5 varandra, den v\u00e4stra rikshalvan hade ju l\u00e4nge fantomsm\u00e4rtor efter en f\u00f6rlorad riksdel.<\/p>\n
De efterf\u00f6ljande hundra \u00e5ren hade Finland varit en relativt autonom enhet i det ryska imperiet, dock med en skakig politisk st\u00e4llning. Jag t\u00e4nker inte ber\u00e4tta Finlands formella historia, idag kan man googla sig fram till det mesta.\u00a0 D\u00e4remot inspireras jag av tillkomsten av mitt<\/span> Finland, det land som pulserar i mina \u00e5dror.<\/p>\n L\u00e5t oss f\u00e4rdas tillbaka 100 \u00e5r, till senh\u00f6sten 1917.<\/p>\n Det lilla livet g\u00e5r sin stilla g\u00e5ng i det \u00f6sterbottniska bondesamh\u00e4lle d\u00e4r jag har mina r\u00f6tter. Min mor har precis fyllt \u00e5tta. Byn store man, Santeri Alkio, \u00e4r medlem av lantdagen, senare dess vice talman. Alkio, eller Alexander Filander som han hette ursprungligen, \u00e4r en bildad man, han \u00e4r f\u00f6rfattare och journalist och han \u00e4r chefsideologen bakom agrarf\u00f6rbundet, dagens Centerpartiet och president Kekkonens hemvist.<\/p>\n I det stora livet har det h\u00e4nt saker. Tv\u00e5 revolutioner har \u00e4gt rum inom det ryska imperiet, med n\u00e5gra m\u00e5naders mellanrum. I den f\u00f6rsta st\u00f6rtas tsarv\u00e4ldet och i den andra st\u00f6rtar bolsjevikerna den provisoriska regeringen i Ryssland. Mitt i det politiska tomrummet r\u00e5der en f\u00f6rvirring \u00f6ver maktbefogenheterna mellan den finska senaten och lantdagen.<\/p>\n I april 1917 v\u00e4ljs Santeri Alkio in i grundlagskommitt\u00e9n, med uppgift att ta fram f\u00f6rslag f\u00f6r hur relationen mellan Ryssland och Finland b\u00f6r ordnas efter kejsarmaktens fall. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r kommitt\u00e9ns arbete \u00e4r att Finland f\u00f6rblir en del av det ryska imperiet. Alkio ser dock tidigt att detta inte kommer att fungera. Enda m\u00f6jligheten enligt honom \u00e4r att man skyndsamt f\u00f6rbereder ett utkast till en egen grundlag. Alkio befarar n\u00e4mligen att en eventuell motrevolution i Ryssland skulle kunna leda till nya f\u00f6rryskningsf\u00f6rs\u00f6k och inneb\u00e4ra ett hot mot Finlands autonomi.<\/p>\n Den politiska turbulensen i Ryssland f\u00e5r nu fotf\u00e4ste \u00e4ven i Finland. En storstrejk med upproriska f\u00f6rtecken bryter ut i november. Strejken handlar inte bara om diverse arbetskonflikter utan \u00e4ven om maktkampen i Ryssland.<\/p>\n Senaten under ledning av P.E. Svinhufvud f\u00f6resl\u00e5r att den h\u00f6gsta beslutande makten flyttas \u00f6ver till senaten. Alkio kommer med ett motf\u00f6rslag, d\u00e4r lantdagen tillsvidare ut\u00f6ver den makt som tidigare tillh\u00f6rt kejsaren.<\/p>\n Lantdagen samlas den 4 december. Talmannen avbryter dagordningen f\u00f6r att ge ordet \u00e5t Svinhufvud, senatens ordf\u00f6rande. Denne l\u00e4ser upp ett f\u00f6rslag till en sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsf\u00f6rklaring. Socialdemokraterna samt en del borgerliga kr\u00e4ver att lantdagen f\u00e5r m\u00f6jlighet att diskutera f\u00f6rslaget vilket ocks\u00e5 sker. Tillk\u00e4nnagivandet tas upp f\u00f6r godk\u00e4nnande i lantdagen den 6 december. Fem lantdagsm\u00e4n, bland dem Santeri Alkio, har l\u00e4mnat ett brev till talmannen d\u00e4r det st\u00e5r:<\/p>\n Vi ber om tillf\u00e4lle att under dagens plenum f\u00e5 f\u00f6resl\u00e5 att lantdagen ska besluta om f\u00f6ljande: Socialdemokraternas representant framf\u00f6r ett motf\u00f6rslag, i vilket man f\u00f6resl\u00e5r att sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten skulle genomf\u00f6ras i samr\u00e5d med Ryssland. <\/em>Man \u00f6verg\u00e5r direkt till omr\u00f6stningen, utan st\u00f6rre dramatik eller diskussioner. Lantdagen godk\u00e4nner de borgerliga partiernas f\u00f6rslag med r\u00f6sterna 100-88.<\/p>\n Den 4 december f\u00f6resl\u00e5r allts\u00e5 senaten att Finland utropas till en sj\u00e4lvst\u00e4ndig stat och den 6 december godk\u00e4nner lantdagen f\u00f6rslaget.<\/p>\n Rysslands bolsjevikregering erk\u00e4nner Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet formellt den 4 januari 1918. Bolsjevikerna g\u00f6r ingen hemlighet av att de genom att godk\u00e4nna sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten hoppas p\u00e5 att \u201dbefr\u00e4mja revolutionens sak\u201d ocks\u00e5 i Finland. Syftet \u00e4r att det socialistiska Finland f\u00f6renas med det socialistiska Ryssland.<\/p>\n Ett problem uppst\u00e5r: hur skall man f\u00f6rh\u00e5lla sig till de ryska soldaterna i landet. De \u00e4r m\u00e5nga. Jag har sett en siffra p\u00e5 80\u00a0000 n\u00e5gonstans.<\/p>\n Mannerheim har kommit tillbaka till Finland efter oktoberrevolutionen. Han ger nu skyddsk\u00e5rerna order om att avv\u00e4pna de ryska f\u00f6rbanden, med b\u00f6rjan i\u00a0\u00d6sterbotten. Detta \u00e4r t\u00e4nkt att ske klockan 3 p\u00e5 natten till den 28 januari. Min hemby har f\u00e5tt information om att avv\u00e4pningen av byns 70 ryska kavallerisoldater skall ske med detsamma, allts\u00e5 kv\u00e4llen innan. Budskapet n\u00e5r fram denna januaris\u00f6ndag. Tanken \u00e4r att man sedan forts\u00e4tter till Vasa och g\u00f6r detsamma med de 2000 ryska soldater som finns d\u00e4r.<\/p>\n Sp\u00e4nningen stiger, liksom nervositeten, n\u00e5got g\u00e5r fel, det blir handgem\u00e4ng. Det som i historieb\u00f6ckerna heter frihetskriget eller sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskriget, har f\u00e5tt en sorglig b\u00f6rjan i min hemkommun. Fem unga bybor mister livet.<\/p>\n Ryska trupper i Finland deltar i kriget p\u00e5 de r\u00f6das sida. I maj vinner den vita sidan. Historien skrivs av vinnarna. S\u00e5 \u00e4ven detta frihetskrig. I dag heter det inb\u00f6rdeskrig.<\/p>\n Morfar l\u00e4mnade efter sig sotaleski (krigs\u00e4nka) och tre sotaorpo-barn. Han ans\u00e5gs f\u00f6r gammal f\u00f6r fronten (34 \u00e5r) s\u00e5 han hade f\u00e5tt uppdraget att leverera\u00a0proviant till<\/em>\u00a0kamraterna vid eldlinjen. Han blev skjuten av de r\u00f6da under ett s\u00e5dant uppdrag n\u00e4r han\u00a0skidade \u00f6ver<\/em>\u00a0en v\u00e5rvintrig\u00a0sj\u00f6<\/em>\u00a0i n\u00e4rheten av Tammerfors.<\/p>\n Det \u00e4r synd om dagens jubilar f\u00f6r 20 \u00e5r senare utsattes hon f\u00f6r n\u00e5got \u00e4nnu v\u00e4rre. Fast nu k\u00e4mpade de r\u00f6da och de vita p\u00e5 samma sida, mot en gemensam fiende. Drygt 10 procent av landets befolkning befann sig p\u00e5 flykt i sitt eget land. 400\u00a0000. De evakuerade. Internflyktingarna.<\/p>\n Det h\u00e4r \u00e4r en f\u00f6delsedagsfest s\u00e5 jag skall inte uppeh\u00e5lla mig alltf\u00f6r l\u00e4nge vid jubilarens sv\u00e5raste stunder. Jag bara konstaterar att hon \u00f6verlevde, med den \u00e4ran.<\/p>\n Jag tar inte upp krigsbarnen och svenska frivilliga. Jag utg\u00e5r ifr\u00e5n att vi kan den delen av v\u00e5r gemensamma historia. Jag tar inte upp den finska arbetskraftsinvandringen till Sverige och folkhemsbygget. Jag utg\u00e5r ifr\u00e5n att vi kan dessa fakta.<\/p>\n Olympiska spelen h\u00e5lls i Helsingfors sommaren 1952. En m\u00e5nad senare betalar Finland den allra sista raten av sitt krigsskadest\u00e5nd till Sovjetunionen. Inte en dag f\u00f6r sent. Och statsminister Kekkonen konstaterar i sitt radiotal att en sv\u00e5r tid i v\u00e5rt folks liv nu \u00e4r \u00f6ver. <\/em>Krigsskadest\u00e5ndet s\u00e4tter fart p\u00e5 Finlands industrialisering och l\u00e4gger grunden till de l\u00e5nga handelsavtalen med Sovjetunionen. \u00a0Fram till kommunismens fall och finanskrisen p\u00e5 90-talet. Lilla Finland k\u00e4mpar. Det g\u00e5r fram\u00e5t men det \u00e4r tufft, b\u00e5de politiskt och ekonomiskt.<\/p>\n \u00c5r 1956 passerar r\u00e4tt obem\u00e4rkt f\u00f6rbi i Sverige. Visserligen kolliderar det italienska passagerarfartyget Andrea Doria med Svenska Amerika Linjens M\/S Stockholm med stora rubriker i tidningar. Och Volvo Amazon presenteras. Och Ikea lanserar monterbara m\u00f6bler i platta paket.\u00a0 Suezkrisen hamnar ocks\u00e5 h\u00f6gt i media. Och l\u00e5ngt senare, alla duktiga svenska idrottsm\u00e4n och \u2013 kvinnor av denna \u00e5rsmodell.<\/p>\n I Finland tar Porkalaparentesen slut, det vill s\u00e4ga, Porkala-omr\u00e5det (ca 3 mil fr\u00e5n Helsingfors) blir \u00e5terigen finskt efter att i 11 \u00e5r ha arrenderats ut till Sovjetunionen. Frihetens vindar bl\u00e5ser ocks\u00e5 n\u00e4r Finland intr\u00e4der i Nordiska r\u00e5det.<\/p>\n I februari 1956 \u00e4r det presidentval och UKK, Urho Kaleva Kekkonen, vinner valet med minsta m\u00f6jliga marginal 151-149, efter tredje omg\u00e5ngen. Det \u00e4r lite Trump-feeling h\u00e4r. Efter alla h\u00e5rda ord s\u00e5 blev UKK en stabilitetsfaktor i landet under m\u00e5nga \u00e5r. Dock inte hela v\u00e4gen fram till slutet av presidentperioden (1982) men det \u00e4r en annan historia. I november, fortfarande 1956, invaderar sovjetiska trupper Ungern. F\u00f6r att stoppa en revolution, heter det. N\u00e4ra en kvarts miljon m\u00e4nniskor flyr landet, m\u00e5nga av dem till Sverige.<\/p>\n Hemma i \u00d6sterbotten kan man sk\u00e4ra luft med kniv. \u00c4ven om man \u00e4r ett barn. Det finns en r\u00e4dsla i luften: kommer de hit ocks\u00e5? Mor min har vid det h\u00e4r laget f\u00f6tt barn, tagit hand om bondg\u00e5rden och familjen medan maken, bonden, familjefadern, g\u00e5r s\u00f6nder, mentalt, p\u00e5 fronten.<\/p>\n Det gick bra, Finland klarade sig helskinnat ur 1956. Det gick bra \u00e4ven 1968 fast inte f\u00f6r Tjeckoslovakien. 1995 kom b\u00e5de Finland och Sverige med i EU.<\/p>\n Dessa tv\u00e5. Tv\u00e5 tr\u00e4tande grannar. Eller siamesiska tvillingar som Horace Engdahl beskrev dem i sitt tal under m\u00e4rkes\u00e5ret 2009 eller jubileums\u00e5ret som det heter i Finland. De blev nog aldrig f\u00e4rdiga med varandra, den \u00f6stra och den v\u00e4stra rikshalvan. De har h\u00e5llit koll p\u00e5 varandra genom \u00e5ren. Och nu, p\u00e5 sistone, har de alltmer n\u00e4rmat sig varandra igen.<\/p>\n Vi kan inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t geografin,<\/em> sa president Paasikivi p\u00e5 50-talet. Pl\u00f6tsligt \u00e4r detta en sanning \u00e4ven f\u00f6r Sverige. Det \u00e4r ingen nackdel att den svenska f\u00f6rsvarsministern har ett finskt krigsbarn till mor; han plockar fakta direkt ur ryggm\u00e4rgen.<\/p>\n Den 100-\u00e5rsjubilerande republiken Finland har drabbats av en rojalistisk yra; landet v\u00e4ntar p\u00e5 en alldeles egen liten prins eller prinsessa, eller presidentbarn med ber\u00e4knad ankomst lagom till presidentvalet i februari. #vaalivauva (valbaby) ropas i media men hashtaggen klingar av r\u00e4tt fort. Mammal\u00e5dan eller moderskapsf\u00f6rpackningen kommer troligen att stanna i presidentparets tj\u00e4nstebostad Talludden. \u00a0Opinionssiffrorna visar n\u00e4mligen p\u00e5 ett brett st\u00f6d f\u00f6r den sittande presidenten inf\u00f6r valet i januari.<\/p>\n Grattis Finland! Tack f\u00f6r att du finns! ”Finlands Nobelfest” den 6 december varje \u00e5r lockar miljonpublik framf\u00f6r TV-apparaterna, n\u00e4r frack- och kl\u00e4nningkl\u00e4dda g\u00e4ster tas emot av republikens president p\u00e5 Slottsbalen. I G\u00f6teborg finns emellertid en tradition som inte g\u00e5r av f\u00f6r hackor. F\u00f6r tredje \u00e5ret nu anordnades … L\u00e4s mer
\nEftersom regeringen f\u00f6r lantdagen har framf\u00f6rt en proposition om en ny regeringsform som grundar sig p\u00e5 att Finland \u00e4r en oberoende republik, beslutar<\/span> lantdagen i egenskap av innehavare av den h\u00f6gsta statsmakten \u00e5 sin sida att godk\u00e4nna<\/span> denna princip samt att \u00e4ven godk\u00e4nna<\/span> att regeringen, f\u00f6r att f\u00e5 erk\u00e4nnande av Finlands statliga sj\u00e4lvst\u00e4ndighet,vidtar de \u00e5tg\u00e4rder som regeringen meddelat vara n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let.<\/em><\/p>\n
\nJa m\u00e5 du leve i tusende \u00e5r!<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"