{"id":38,"date":"2011-12-03T11:18:48","date_gmt":"2011-12-03T11:18:48","guid":{"rendered":"http:\/\/finlandsbloggen.se\/?p=38"},"modified":"2011-12-03T11:23:54","modified_gmt":"2011-12-03T11:23:54","slug":"aboutstallning-pa-goteborgs-universitetsbibliotek","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/?p=38","title":{"rendered":"\u00c5boutst\u00e4llning p\u00e5 G\u00f6teborgs Universitetsbibliotek"},"content":{"rendered":"

Under perioden 28 september till 30 december 2011 p\u00e5g\u00e5r en utst\u00e4llning p\u00e5 Centralbiblioteke<\/a>t, om v\u00e4norterna \u00c5bo-G\u00f6teborg och deras gemensamma historia. H\u00e4r f\u00f6ljer det tal som Prof. Anders Jarlert, ordf\u00f6rande i \u00c5bof\u00f6reningen, h\u00f6ll i samband med invigningen:<\/p>\n

\u201dN\u00e4r v\u00e4nskapsbanden knytas\u201d \u00e4r namnet p\u00e5 det monument vid N\u00e4ckrosdammen, utf\u00f6rt av W\u00e4in\u00f6 Aaltonen, som avt\u00e4cktes den 8 maj 1955 inf\u00f6r n\u00e5gra tusen personer. Bland \u00e5sk\u00e5darna fanns en finl\u00e4ndsk delegation fr\u00e5n \u00c5bo och G\u00f6teborgs ledande politiker. Det var en tacksamhetsg\u00e5va fr\u00e5n v\u00e4norten \u00c5bo f\u00f6r den hj\u00e4lp som offervilliga g\u00f6teborgare hade visat Finlands folk under krigs\u00e5ren.<\/p>\n

Kyrkoherde Isac B\u00e9en tog 1939 initiativet till Finlandshj\u00e4lpen och samlade f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l in n\u00e4ra 3,5 miljoner kronor i kontanter (i 2010 \u00e5rs penningv\u00e4rde ca 70 miljoner kr) samt kl\u00e4der och andra f\u00f6rn\u00f6denheter till betydande v\u00e4rden. Finlandshj\u00e4lpen startade vid en br\u00f6llopsmiddag i G\u00f6teborg 10\/12 1939, d\u00e4r B vid middagsbordet talade om \u201dlandet som var i n\u00f6d, och om folket, som gj\u00f6t sitt blod, \u2013 skulle det kanske helt och h\u00e5llet f\u00f6rbl\u00f6da? Det glada sorlet d\u00e4mpades. Det uppstod en sp\u00e4nningsfull tystnad. Br\u00f6llopsfestens glada g\u00e4ster genomstr\u00f6mmades av r\u00f6relse och medk\u00e4nsla.\u201d Enligt en ber\u00e4ttelse ringde B\u00e9en upp en av G\u00f6teborgs miljon\u00e4rer och undrade om han inte kunde f\u00e5 p\u00e5r\u00e4kna ett bidrag. Jo, sade direkt\u00f6ren, jag f\u00e5r v\u00e4l \u00e5tminstone ge \u00e4nkans sk\u00e4rv. Nej, f\u00f6r all del, svarade B, s\u00e5 mycket vill jag inte beg\u00e4ra, men l\u00e5t mig f\u00e5 100.000 s\u00e5 f\u00e5r jag vara n\u00f6jd. I en av Karl Gerhards ny\u00e5rsrevyer framst\u00e4lldes B \u00e4ven p\u00e5 scen. Den verklige B skrev ett artigt brev och utbad sig att f\u00e5 sedvanligt honorar, men till Finlandshj\u00e4lpen, och beh\u00e5llningen f\u00f6r en f\u00f6rest\u00e4llning \u00f6verl\u00e4mnades ocks\u00e5.<\/p>\n

I \u00e5teruppbyggnadsarbetet efter kriget och under l\u00e5ng tid i ett omfattande samarbete mellan \u00c5bo och G\u00f6teborg var den outtr\u00f6ttlige Eric Borgstr\u00f6m motorn. Man hade tidigare p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt talat om fadderortsverksamhet – G\u00f6teborg var fadder f\u00f6r \u00c5bo. Nu k\u00e4ndes det naturligare att b\u00f6rja tala om v\u00e4nortsverksamhet. I detta sammanhang f\u00f6ddes \u00e4ven tanken p\u00e5 att \u00e4ndra organisationen s\u00e5 att de tidigare kommitt\u00e9erna \u2013 \u00c5bokommitt\u00e9n och G\u00f6teborgskommitt\u00e9n \u2013 f\u00f6r\u00e4ndrades till f\u00f6reningar.<\/p>\n

G\u00f6teborgsf\u00f6reningen i \u00c5bo bildades den 26 oktober 1948 i fullm\u00e4ktiges sessionssal i stadshuset. Som medlemmar upptogs genast ca 400 personer. Trots att \u00c5bo med tiden fick flera andra v\u00e4norter, stod det klart att f\u00f6rh\u00e5llandet till G\u00f6teborg var annorlunda \u00e4n till de \u00f6vriga v\u00e4norterna. Detta satte sin pr\u00e4gel p\u00e5 f\u00f6reningens verksamhet. F\u00f6reningen st\u00f6ddes av staden och kunde p\u00e5 ett s\u00e4tt betraktas som en del av stadens verksamhet.<\/p>\n

Exakt n\u00e4r \u00c5bof\u00f6reningen i G\u00f6teborg bildades kan man inte fastst\u00e4lla. Men det var i samma sammanhang som G\u00f6teborgsf\u00f6reningen i \u00c5bo. Man hade bildat en \u00c5bokommitt\u00e9 vars f\u00f6rsta ordf\u00f6rande var professor Axel Boethius. Han eftertr\u00e4ddes av Ernst Jungen, \u00f6verl\u00e4rare och stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande. N\u00e4r \u00c5bof\u00f6reningen senare bildades blev Jungen f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande. Eric Borgstr\u00f6m valdes till \u00c5bokommitt\u00e9ns och senare \u00c5bof\u00f6reningens sekreterare. Snart var han en k\u00e4nd person i \u00c5bo genom talrika bes\u00f6k, tidningsintervjuer och kontakter med stadens alla ledande tj\u00e4nstem\u00e4n och politiker. Eric Borgstr\u00f6m var en dynamisk och viljestark person, som det var mycket sv\u00e5rt att s\u00e4ga nej till. Som exempel kan n\u00e4mnas att han i \u00c5bo k\u00f6rdes omkring i brandchefens r\u00f6da tj\u00e4nstebil. N\u00e4r han en g\u00e5ng fr\u00e5gades om varf\u00f6r, svarade han att han tidigare k\u00f6rts av stadsdirekt\u00f6rens chauff\u00f6r, men att denne inte stod till f\u00f6rfogande dygnet runt. I det civila var han direkt\u00f6r f\u00f6r tipsbolaget och kunde via en viss andel av s.k. bl\u00e5vita kuponger insamla betydande summor till \u00c5bo. Borgstr\u00f6m fick med tiden en status av hedersmedborgare i \u00c5bo och kallades \u201dG\u00f6teborgstr\u00f6m\u201d. I samband med hans 80-\u00e5rsdag besl\u00f6t man att uppm\u00e4rksamma honom med en relief, som senare avt\u00e4cktes vid Yrkesinstitutets v\u00e4gg mot Aningaisgatan. Han dog 1995.<\/p>\n

Redan i slutet av 1940-talet kunde flera grupper fr\u00e5n \u00c5bo resa till G\u00f6teborg f\u00f6r att knyta kontakter med motsvarande verksamhet d\u00e4r. Resandet var d\u00e5 en lyx som man inte hade kunnat unna sig i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. Inom olika kulturomr\u00e5den gjordes m\u00e5nga bes\u00f6k och idrotten var redan fr\u00e5n b\u00f6rjan aktivt med i utbytet, l\u00e5ngt innan Finnkampen f\u00f6rlades till G\u00f6teborg. De olika k\u00f6rbes\u00f6ken har varit m\u00e5nga under \u00e5rens lopp \u2013 i b\u00e5da riktningarna. De kyrkliga samf\u00e4lligheterna i G\u00f6teborg respektive \u00c5bo och S:t Karin tr\u00e4ffas vartannat \u00e5r, varannan g\u00e5ng i G\u00f6teborg och varannan i \u00c5bo. Det akademiska utbytet med \u00c5bo akademi har utvecklats s\u00e4rskilt genom Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samh\u00e4llet i G\u00f6teborg och genom en omfattande bytesverksamhet mellan G\u00f6teborgs universitetsbibliotek och \u00c5bo akademis bibliotek..<\/p>\n

N\u00e4sta \u00e5r \u00e4r Norden temat f\u00f6r bok-och biblioteksm\u00e4ssan. Det b\u00f6r kunna ge ny kraft \u00e4ven \u00e5t v\u00e4nortsutbytet mellan G\u00f6teborg och \u00c5bo. I \u00e5r \u00e4r \u00c5bo europeisk kulturhuvudstad. Det har d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nts naturligt att med denna utst\u00e4llning markera sambandet och samarbetet ocks\u00e5 p\u00e5 biblioteksomr\u00e5det, genom att lyfta fram \u00c5bomaterial ur Universitetsbibliotekets rika samlingar. H\u00e4r kan man se gamla b\u00f6cker fr\u00e5n \u00c5bo bredvid brev om bananer till efterkrigsbarn i \u00c5bo fr\u00e5n Eric Borgstr\u00f6m, Aaltonens v\u00e4nskapsmonument bredvid tidningsklipp fr\u00e5n Alma S\u00f6derhjelms f\u00f6redrag inf\u00f6r 1200 damer som stickade f\u00f6r Finlandshj\u00e4lpen p\u00e5 Liseberg i januari 1940.<\/p>\n

F\u00f6r \u00c5bof\u00f6reningen i G\u00f6teborg \u00e4r det en stor gl\u00e4dje att G\u00f6teborgs universitetsbibliotek har velat satsa tid och kraft p\u00e5 att aktualisera v\u00e4nskapsbanden mellan \u00c5bo och G\u00f6teborg. Likas\u00e5 att kommunfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande Rolf Lind\u00e9n h\u00e4r representerar v\u00e4nortsf\u00f6rbindelsen p\u00e5 det officiella planet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under perioden 28 september till 30 december 2011 p\u00e5g\u00e5r en utst\u00e4llning p\u00e5 Centralbiblioteket, om v\u00e4norterna \u00c5bo-G\u00f6teborg och deras gemensamma historia. H\u00e4r f\u00f6ljer det tal som Prof. Anders Jarlert, ordf\u00f6rande i \u00c5bof\u00f6reningen, h\u00f6ll i samband med invigningen: \u201dN\u00e4r v\u00e4nskapsbanden knytas\u201d \u00e4r … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[5],"tags":[4],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38"}],"collection":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=38"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/38\/revisions\/68"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=38"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=38"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/finlandsbloggen.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=38"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}